.

Ja, hörni, då har vi det här roliga ämnet genus igen! Varför låter man sitt barn ha ett tjejkalas eller ett killkalas? Förstår man som vuxen inte hur man delar in barnen i små fack baserat på deras kön? Om jag utgår från mig själv kan jag säga såhär: när jag var liten hade jag flera killkompisar som jag älskade att umgås med. Om de inte hade bjudit mig på sina kalas pga mitt kön hade jag ifrågasatt hela min identitet och känt mig mindre värd. Ett litet barn lär sig att veta vilken roll hen har beroende på sitt kön. Det blir normaliserat för en liten pojke att inte bli bjuden på ett tjejkalas när vuxna ursäktar det med "det är ju ett tjejkalas, bara tjejer får komma". Jaha, så det är okej att den lilla pojken inte blir bjuden pga vad han har mellan benen? När ska vi förstå att det är VI som delar upp barnen i dessa konstiga fack? När ska vi inse vad det här gör med våra barn? Som förälder/vårdnadshavare har man ett stort ansvar. Om barnet bara vill bjuda det ena könet har vi i samhället misslyckats med vår uppgift att uppfostra demokratiska medborgare. Har man kalas utesluter man inte någon pga kön (eller något annat för den delen), så enkelt är det. Inga mer tjej-och killkalas. För barn är kalas någonting otroligt stort och viktigt för deras inklusion, den som inte har förstått det kan ta och sätta sin fot på en förskola/skola där det ständigt råder "kalas-hysteri". Den värsta förolämpningen ett barn kan få är "du får inte komma på mitt kalas". 

 

Snart börjar vi väl med "bruna-ögon-kalas", "blont-hår-kalas", "bara-fem-åringar-kalas", "bara-svenskar-kalas" också. 

 

Det värsta jag har behövt förklara för en liten 5-årig pojke var varför han inte fick fortsätta med gymnastik. Anledningen: världen är fucked up. Gymnastik är för tjejer, oavsett ålder. Men bara för killar upp till 5 år. Sedan får de väl börja på fotboll eller något annat manligt. Och folk undrar varför det finns feminister. 

 

#fuckpatriarchy #kommeraldrigvaratyst