Tatuering
För typ ett halvår sedan bad jag om hjälp med min framtida tatuering, tycker det är så himla svårt! De här valde/väljer jag mellan:
Nemo sine vitio est (ingen är utan fel)
Haec olim meminisse ivvabit (tiden läker alla sår)
Errare humanum est (att fela är mänskligt)
Nosce te ipsum (känn dig själv)
Posse est velle (vilja är kunskap)
Qui quaerit invenit (den som söker finner)
Per aspera ad astra (genom svårigheter till stjärnorna/mot stjärnorna genom svårtigheter)
Dum spiro spero (så länge jag lever, hoppas jag)
Faber est suae quisque fortunate (man är sin egen lyckas smed)
Memento vivere (kom ihåg att leva)
Sum quod sum (jag är den jag är)
Aut viam inveniam aut faciam (antingen finner jag vägen, eller så skapar jag den)
Haec olim meminisse ivvabit (tiden läker alla sår)
Errare humanum est (att fela är mänskligt)
Nosce te ipsum (känn dig själv)
Posse est velle (vilja är kunskap)
Qui quaerit invenit (den som söker finner)
Per aspera ad astra (genom svårigheter till stjärnorna/mot stjärnorna genom svårtigheter)
Dum spiro spero (så länge jag lever, hoppas jag)
Faber est suae quisque fortunate (man är sin egen lyckas smed)
Memento vivere (kom ihåg att leva)
Sum quod sum (jag är den jag är)
Aut viam inveniam aut faciam (antingen finner jag vägen, eller så skapar jag den)
De jag har fastnat extra mycket för är:
Faber est suae quisque fortunate, därför attdet är väldigt sant att man inte kan skylla på någon annan om man är olycklig, man kan bara göra någonting åt det själv. I min släkt finns det personer som har gjort det motsatta. Jag brukar tänka på det ibland när jag mår dåligt och tar ut det på andra. Man är faktiskt sin egen lyckas smed.
Memento vivere (recuerda vivir, på spanska), därför att jag behöver påminna mig själv om att jag måste leva och inte fastna i livet som jag gör hela tiden. Jag måste leva i nuet och inte fastna i det förflutna, vilket jag har en tendens till att göra för ofta. Jag måste komma ihåg att leva helt enkelt. Jag måste komma ihåg att ha kul och inte bara vara ledsen dag ut och dag in. Jag måste göra saker för mig själv.
Per aspera ad astra, därför att jag känner att jag har varit med om ganska många svårigheter men jag lyckas alltid ta mig vidare och det har nog gjort mig starkare. Till slut kanske jag når stjärnorna ;)
Nemo sino vitio est, därför att många tycks glömma bort att ingen är perfekt. I dagens samhälle verkar allt handla om perfektion och är man inte perfekt är man helt oduglig. Ingen är utan fel, är det så svårt att komma ihåg? Det har dessutom blivit vanligare att unga kvinnor lider av prestationsångest just för att de vill sträva efter något som inte ens går att nå, perfektion.