.

Jag vet helt ärligt inte vad jag ska säga, mer än att jag mår dåligt, men det är väl ingen nyhet för er? Egentligen har jag ingen lust att skriva, men eftersom jag inte har något annat vettigt för mig, så fick det bli så. Som sagt så borde jag verkligen plugga, men jag orkar inte. Under det här lovet har jag bara läst några sidor i boken och gjort min word list till engelskan. Annars har jag inte gjort någonting, som har med skolan att göra alltså. På måndag har jag grekiskaprov, eftersom jag missade det för några veckor sedan, så ja, jag antar att jag verkligen måste plugga till det om jag överhuvudtaget ska få godkänt. Inget speciellt händer ikväll, alla ska väl på fest eller göra något trevligt med kompisar eller liknande, inte jag. Jag låter jättedeprimerande, I know, men jag orkar liksom inte längre. Förresten så gjorde jag ultraljud idag.. på min hals. Det kändes lite konstigt, för han sa att han skulle kolla struman, vilket gjorde att jag kände mig som 80 +? Jag är 17 och ett halvt år, har en sjukdom, som jag har orsakat själv pga stress, som jag måste leva med hela mitt liv, jag sitter hemma varje dag för att jag inte klarar av att göra någonting, har folk i min omgivning som verkligen klagar på mig och hånar mig för att jag är just som jag är. En sjuttonåriing sitter inte hemma varje dag. En sjuttonåring skriker inte på sina föräldrar. En sjuttonåring ska vara ute som alla andra sjuttonåringar. En sjuttonåring ska komma hem sent. En sjuttonåring ska inte sitta hemma på helgerna och inte göra någonting. En sjuttonåring ska testa gränser. En sjuttonåring ska ta ett eget ansvar. En sjuttonåring ska klara av att sova hemma själv på nätterna. En sjuttonåring ska våga gå hem själv när det är mörkt, även om klockan inte är mycket. En sjuttonåring ska leva livet. Det får jag höra i princip hela tiden. Dessutom kanske jag måste opereras om sköldkörteln är förstorad. Jag vill inte ens veta, måste man det? Det känns nästan som att det här är mitt straff för att jag inte är som alla andra sjuttonåringar.

Det är nog därför jag inte är på humör idag.